Glad att vara uttråkad?

Kan man bli glad av att bara vara uttråkad? Ja tydligen för jag är uttråkad. Men oftast när jag inte haft nåt att göra har all tankar kommit och den där klumpen i halsen pockat på. Fast inte idag. Idag är det aptrist. Kommer inte på nåt att göra..och skiter i det. Bara sitter och slösurfar och bara skiter i att göra nåt och det känns BRA. Då känner jag verkligen igen mej själv igen. Fast om det är så jävla bra är ju en annan sak, men det skiter jag i också. Jag ser det som ett framsteg. Jag skiter helt enkelt i att göra nåt vettigt för att jag VILL inte som annars för att jag inte orkar rent mentalt. Viss skillnad

Tog bort smiley och inser att jag hade fel..det är inte bra. Fortsätter lura mej själv känns det som..

Published in: on 2011/02/01 at 08:57  Kommentera  

Varken fram eller tillbaka

Nu sitter man här igen. Sonen i skolan och jag själv ensam med mina tankar. Jag märker hur dåligt jag funkar när jag är ensam. Får ingen struktur eller ordning på nåt känns det som. Står och stampar och kommer ingen vart. Känns som ett vacuum. Saker jag måste göra men som inte låter sej bli gjorda. Jag ser sakerna framför mej men jag kommer inte igång..

Det är tungt nu..

Published in: on 2011/01/26 at 07:35  Kommentera  

Bakslag

Fett bakslag idag.

När jag vaknar är alla känslor helt neutrala. Har ingen aning om vad det ska bli för slags dag. Men det blev en blytung dag. Knappt jag ville släppa iväg sonen till skolan för då skulle det bli så ensamt. Men så funkar det inte.

Stannar upp i skrivandet. Måste gråta lite. Tittar tillbaka på vad jag skrivit tidigare. Man TROR att det är bättre. Man TROR att man fixar det. Ja just då känns det så och jag har lärt mej att ta vara på dom stunderna, men som sagt. Jag måste INSE hur lång tid det tar. Jag måste fatta att jag har mycket att jobba med, fortfarande. Jag är en otålig person. Måste jobba med det också, men idag är det inte lätt att jobba på det.

Jag är långt ifrån redo för nån ny relation. Vill bara ha nån som håller om mej ibland…

Published in: on 2011/01/17 at 08:22  Kommentera  

Tystnad

Åter till vardagen. Sonen tillbaka till skolan men jag är ledig idag. Det är ensamt. Väldigt ensamt. Sorgen och saknaden klarar jag nu. Jag är tillräckligt stark för det. Men ensamheten tar en hel del på krafterna. Känner mej isolerad, asocial. Inte så förtjust att gå ut överhuvudtaget. Tycker inte om att gå ut ensam. Känns som alla tittar på mej och tycker synd om mej då. Fast jag vet att så inte är fallet..eller en del kanske gör det. Saknar våra promenader. Saknar nån att gå med, att prata med. En sidekick! Det är jobbigt att fixa allt ensam. Alla beslut som ska tas. Ingen att diskutera med ”ska vi göra si eller så? Vilket blir bäst?”. Man saknar både smått och stort. Olika mycket.

Published in: on 2011/01/11 at 11:05  Kommentera  

i limbo typ..

Dagarna släpar sej fram. Ingenting händer här. Känns som jag är i transit mellan mitt gamla liv och mitt nya. Det går varken framåt eller bakåt nu. Kanske ska vara så. En slags neutral period för att vila upp sej, inför vad som kommer härnäst.

Men jag saknar samtal. Vardagligt snack  ”hur var det på jobbet idag?”…”vad ska vi ha för mat?”..saknar en famn.

Idag mötte jag en kvinnas blick men slog inte bort min egen. Jag höll kvar en sekund eller två…mer klarar jag nog inte

Published in: on 2011/01/04 at 17:54  Comments (1)  

Grubbel i början på 2011

Så är det då ett nytt år. Hur ska det blir tro? Eller snarare, vad ska jag göra med det? Det känns helt öppet och på ett sätt är det lite skrämmande. Det är ett helt oskrivet blad. Jag som alltid vill ha framförhållning och veta i förväg vad som ska hända. En del tycker det är helt fantastiskt. Men jag är dålig på det. Det är jobbigt att veta att det ska göras ensam. Jag vill inte vara ensam längre..

Jag tror jag vill hitta nån..kanske. Vet inte om jag är redo..grubbel grubbel…

Published in: on 2011/01/03 at 11:50  Kommentera  

Man ska inte gå händelserna i förväg

Jag känner mej nödd och tvungen att dementera, ta tillbaka etc etc..

Har varit och sett sonens julspel på deras skolavslutning. Sakta, sakta kom det krypande. Som ur den gamla sortens Heinz ketchupflaskor. Som en kö på systembolaget en fredagseftermiddag. Som tågresenärer som reser med SJ(eller vilket tågbolag som helst i dagsläget). Då fattar ni hur långsamt det kom krypande. Vad kom krypande, undrar vän av ordning. Joo..julstämning tamejfan. Den kom till slut. Jag är så glad över detta..

Tror jag har min julängel däruppe att tacka. Hon skickade nog ner en dos i mej. Hon sitter där med sina dinglande fötter och är med mej nu i jul. Fast hon har ju naturligtvis ordentliga raggsockar på sej nu 🙂

Published in: on 2010/12/21 at 09:06  Comments (1)  

Skipping christmas..

Det lackar mot jul, som det heter. Vet inte vad jag känner inför den. Jag tror nog att den här julen helst ska passera så fort och obemärkt som möjligt. Sonen är inte alls så förväntansfull som förr. Det märker jag på honom. Inte alls nåt tjat om julklappar eller nånting. Fast å andra sidan börjar han bli stor nu. Kanske inte är fullt så intressant längre. Jag hade gärna hoppat över alltihopa..

Published in: on 2010/12/18 at 17:50  Kommentera  

Ingen julstämming alls..

I år känns det som julen kan kvitta. Bävar inför den. Vintern är så jävla tung i år. Hade velat slippa julen helt. Kanske åka någonstans och fira Sällskaps-resan jul. Men man mååååste ju hålla på traditionerna, man mååååsta sitta och äte julbord, man måååååste ju se den där jävla Kalle Anka. För så har vi ju aaaaaalltiid gjort. Faktum är, att detta har mycket lite med att Pysan inte finns mer, att göra. Så här har jag känt i flera år. Jag vet inte när det försvann. Givetvis kommer det ju kännas extra jobbigt i år, men inte så mycket egentligen. Om det har med all hysterin kring jul att göra. Den där slitna klyschan att ”julen har blivit så kommersiell”. Visst är det en klyscha men det ligger jävligt mycket i det. Familjer som inte tjänar så bra, skuldsätter sej upp över öronen för att kidsen ska få lika fina prylar som sina bättre bemedlade kompisar. Såg i tidningen att det började serveras julbord redan 25 oktober nånstans. Nog vet dom att casha in alltid. Min ex-svägerska börjar jobba kl 6 på juldagens morgon för att man ska sätta igång mellandags-rean då. Känns lite fucked up…

Eller så börjar jag bli gammal och och vägrar hänga med strömmen. Bra! 🙂

Published in: on 2010/11/29 at 09:09  Comments (5)  

Life is a highway..

Ett halvår har gått..

Tiden läker alla sår sägs det ju. Det stämmer ju i vissa fall men inte för min del. Jag kan hantera det mycket bättre nu. Kommer snabbare upp till ytan igen när jag sjunker. Men hjärtat blöder än. Idag lite mer kanske. Årstiden gör ju inte saken bättre. Ingen som håller om mej längre. Ingen som värmer mej i vintermörkret. Men vintern kommer passera. Den kommer bli tyngre den här gången dock..

Men jag fixar detta. Det vet jag. Har en familj som stöttar till 200 %. Världens bästa vänner! Sonen som får mej att se saken ur hans synvinkel ibland. Tack och lov för honom. Idag ska han och jag på bio. Vi sparar tårarna tills dom behövs bättre. Det blir inte extra mycket sorg för att det har gått precis ett halvår. Sorgen är konstant. Tillsammans är vi starka. Vi tar hand om varann. Var och en på sitt sätt. Tänker fortsätta hålla mitt löfte till Pysan: Jag ska inte vara ensam för resten av livet. Jag är det nu och förmodligen länge till. Men det där styr man inte över. Det finns inga mallar för det här. Jag åker med på livets resa utan ratt och säkerhetsbälte…

Det kommer en vår nästa år igen..

Published in: on 2010/11/21 at 09:25  Kommentera